Inside the belljar - Cicis värld!

Fick den här kommentaren i mitt förra inlägg:

Anonym om Repning och mer läkarbesök:

"Läser din blogg ofta, så trevlig! Får sjuukt mycket inspo till att laga mat ;) Kanske inte min sak, men undrat så många gånger vad provtagningen och så gäller, varför du inte mår bra? Du behöver inte alls svara om du inte vill :)"


Tänkte jag skulle svara på det :)

Jag har medfödda problem med njurarna och så har jag problem med sköldkörteln.
Njurarna orsakar mig inte så mycket problem i dagsläget, jag måste bara se till att dricka mycket vatten och gå på toaletten så fort jag känner att jag måste, inte bra om jag blir tvungen att hålla mig. Jag får inte få urinvägsinfektioner, det är mycket dåligt, om jag får det blir jag väldigt sjuk och måste upp på sjukhuset på en gång. Som tur är händer det inte ofta alls.

Med sköldkörteln är det annat, det påverkar mig dagligen och i dagsläget är inte allt helt klart på den punkten, jag lämnar fortfarande prover och reglerar medicinen. Delar med mig av lite medicinsk förklarning ang sköldkörtelproblem:

"Låg sköldkörtel kan idag gälla så mycket som 1 miljon kvinnor, enligt vår konventionella sjukvård. Det är oerhört stora men inte så överraskande siffor eftersom vi lever i ett land, där selenbristerna är stora i markerna men där även kadmium finns överrepresenterat i vår miljö.

Symtom på låg sköldkörtel är främst övervikt, stor trötthet, torrt och sprött hår och en sviktande hälsa. Uppkomsten till hög skörtelfunktion kan härröra till Graves sjukdom, struma, tumörer eller för stor andel östrogen i kroppen.

Underproduktion härrör till inflammationer i sköldkörteln och en långvarig underproduktion ger allt som oftast stora problem i binjurarna, då de kompenserar hårt för sköldkörtelns underfunktion. Mörktertalen i sverige är sannolikt stora, eftersom många tror sig vara "trötta", "utmattade" och "sjuka", men istället för att uppmärksammas som de symtom som de faktiskt är, så har symtomen istället blivit egna sjukdomar, som också medicineras på enskild basis.

Medicinering av ett symtom kan ge gott om kortsiktiga resultat, men för att känna skillnad och/eller bli frisk, så behöver man ta itu med den bakomliggande orsaken, dvs det som är upphovet till sjukdomensproblematiken.

Vid underskott kan symtom som migrän, ökad infektionsrisk, låg puls, fibromyalgi, minnessvårigheter m.m. och faktum är att en för låg temperatur och frånvaro av feber, inte alls är hälsosamt. Feber är ett tecken på att immunförsvaret fungerar, på samma sätt som att en årlig förkylningen kan stärka och vara sund.

En person med stressade binjurar kan lätt bli ljusskygg eftersom pupillerna flämtar vid starkt ljus, dvs pupillerna drar ihop sig för att minska att ljuset släpps in men kan sen inte hålla ihop pupillen som utvidgas och släpper in ljuset. Även symtom som förvirring, känsla av att vara yr, sömnproblem, minskad tolerans för ljud m.m. kan bero på stressade binjurar. När symtomen förvärras, så ökar även risk för inflammation i kroppen eftersom kortisolnivåerna påverkas och sänkts. Du blir även orkeslös, erhåller allergier, lågt blodsocker, födoämnesintoleranser och är ständigt sötsugen.
Både överfunktion och underfunktion kan uppstå, med symtom som stresskänsla, trötthet och mindre lätt att få kontakt med sina egna känslor. "




Så ligger det till :P
Jag har mest alla symtom, såsom övervikt, stor trötthet, torrt och sprött hår, en sviktande hälsa, känsla av att vara yr, fryser mest jämt och har en kall kropp samt sömnproblem. Ständigt sötsugen vet jag inte om det beror på det här, haha, eller om det bara är jag helt enkelt :P Lite ljusskygg kan jag bli om vintern när solen reflekteras i snön, höga ljud är jag nog inte så känslig för, men det beror nog mest på alla konsterter jag varit på och stått för långt fram vid :P

Visst är det jobbigt, men jag försöker vara positiv och se framåt. Behövs operation så blir det så, det är inget jag går omkring och tänker på alls. Just nu äter jag mediciner i form av levaxin, folsyra samt B12. Sedan ser jag till att äta mycket grönsaker och frukt och bra proteiner.
Det som stör mig mest är den låga energinivån, jag orkar mindre och mindre men det går bra bara jag kan vila lite och så länge jag har en positiv inställning så går allt jag vill...nästan :P

Det går upp och ned, en del dagar är allt bara bra och nästa dag kan jag knappt stiga upp ur sängen och är skakig och mår dålig hela dagen, nästa dag kan det kännas bättre igen.

Sedan är det såklart inte roligt att äta nyttigt och så men ändå gå upp i vikt, det är otroligt störande men ett faktum och jag får ta det helt enkelt.
Sömnsvårigheterna mattar såklart ut kroppen och 4 timmar/natt är jobbigt, dagarna blir så långa när man sover så lite och långa dagar i kombination med låg energi och att vara tjock är ibland apjobbigt.
Visst har jag dagar då jag inte orkar med att vara positiv och glad, dagar då allt känns som skit och piss och helvete och jag bara deppar ihop. Som tur är så kommer de inte så ofta.


Så, nu vet ni det :)

Nu ska jag laga middag!