Som ett stelt gummiband

Lyckades för första gången på länge somna i vettig tid (halv tolv) men så vaknade jag
av något och kunde inte somna om. Att stirra ut i totalt mörker tappar fort sin charm.
Lyssnar lite tyst på klassiska hårdrocksballader och samtidigt på två snarkande själar
bredvid mig. Funderar på att sätta mig och göra smycken men helst skulle jag
vilja få tillbaka den sköna känslan av trötthet som glider in i sömn...
Kommer inte sova mer inatt, jag vet det redan nu, som alltid, som varje natt.
Nåväl...nätterna är långa och sega, som ett stelt gummiband...
Ska göra något varmt att dricka nu och sedan invänta morgonen då det är dags för en ny dag och även denna sömnlösa natt läggs bakom mig.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0