Inside the belljar - Cicis värld!

Jeezus, vilken tid det tar för mig att uppdatera bloggen.
Sorry, om det nu är någon följer den.

Har funderat lite på det här med bloggar, att man skapar sig ett eget forum på nätet
där man sedan delar med sig av sina tankar, sin dag, sina funderingar, drömmar osv.
Första gången jag hörde ordet blogg är pinsamt nog inte sååå länge sedan, men nog länge sedan för att vara några år tillbaka i tiden. Kan nog handla om mellan 5 till 7 år.
Det var min vän Mia (min tattuerare btw, viktigt) som skrev ordet blogg och jag fattade nada.
Sedan förstod jag snabbt att det alltså var samma sak som dagbok på nätet.
Och det hade ju funnits ett bra tag.
Tror att jag själv, på en viss sajt, började "blogga" någon gång under 2000.
Fast jag aldrig riktigt förstått meningen med att hälla ut sig själv som ett glas mjölk på internet inför alla,
så finns det ändå något med det som ger...ja, bekräftelse, kanske?
Typ "här är jag, jag finns"...

Fenomenet blogg har ju spridit sig in i politiken och bland kändisar och diverse människor,
minst hälften av min umgängeskrets har en egen blogg.
Och jag med, fast jag egentligen inte förstår syftet.
Weird.
Iallafall, det jag egentligen tänkte komma till är Videobloggen.
Min vän Sofie har precis gjort sin videobloggdebut och jag tycker hon gör ett strålande jobb.
Fast åter igen, jag förstår inte helt meningen.
Sofie har gjort det lite pga "ett vad" om man så kallar det.
(kolla in hennes egna beskrivning av varför på: komigensofie.blogg.se)

Men, nu kommer jag äntligen fram till pudelns kärna: (I know, väldigt weird "ordspråk")
Alla dessa unga blonda, översminkande, hårextensionsbärande (dock inget fel på löshår, you all know I love it) kloner som videobloggar om absolut ingenting på nätet.
Såg först en videoblogg, sedan en till och en till och en till.
Jag blev så fascinerad av detta underliga "fenomen" att jag lätt satt i en timma och kikade på klonernas videobloggar.
Det ser faktiskt ut som att någon klonat BlondinBella och varje gång blev klonen mer och mer blåst.
Några av dem måste vara ett skämt, andra tror jag helt klart är äkta.
Det gör mig lite oroad.
Underhållning? Njaaa...jo, på ett sätt, jag satt som sagt och slösade bort en timma på dem.
Men ja...jag vet inte.
Kolla efter själva och säg vad ni tycker om klonerna.
Ni hittar dem alla på youtube, sök på Amandavardetja och kisses och ja...får ni upp en så får ni upp "alla".

Annars, ja, lite kaos fortfarande i livet,
massa onödiga saker som sker som gör mig lessen,
högstadiefasonerna trodde jag folk lämnat bakom sig för länge sedan.
Onödigt.
Men som sagt, brist på respekt, empati och mognad kan göra den "bästa" människan till en liten gris for a while.
Och grisar brukar som det är kännt tillslut rulla sig i sin egen skit,
vare sig det är med avsikt eller ej. Tyvärr.
Nåväl, jag trodde att man kunde lämna saker bakom sig och gå vidare,
så jag hoppas att det är det som kommer att ske.
Själv gjorde jag det på en gång efter att ha mottagit information.
Om folk väljer att tolka skriva saker eller något de hört ryktesvägen
på sitt eget sätt så är de välkomna att tro vad de vill,
men du, Kopernikus, universum kretsar inte kring dig.

/C